Kunzelmann & Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren

Joakim Kunzelmann är en klassisk strulputte som lever ett liv fullt av lögner, missbruk och stora ekonomiska problem. När han får besked om sin fars död börjar han hoppas på att arvet efter denne ska hjälpa honom att få ordning på ekonomin. Det visar sig dock snart att den ansedde konservatorn, änklingen och tvåbarnsfadern Viktor Kunzelmann har levt ett oväntat och märkligt dubbelliv och genom att börja nysta i detta dras även sonen in i en massa märkliga händelser.

Boken är skriven så att vi parallellt får följa Joakims liv i 2000-talets Stockholm och Viktors i Tyskland från andra världskriget och framåt. Det blir två detaljrika berättelser som tillsammans blir en 534 sidor lång bok (pocketutgåvan). Kanske borde det ha blivit två böcker istället?

Jag tycker om Carl-Johan Vallgrens sätt att skriva och gillade boken i stort. Båda huvudpersonerna har sina mindre sympatiska sidor men de är ändå intressanta att följa och jag är under hela läsningen nyfiken på vad som ska hända och hur det hela ska sluta. Boken är dock i mastigaste laget och även om jag läser både ganska fort och ofta har det tagit ett bra tag att ta mig igenom den.  Önskescenariot vore att läsa den på en semester eftersom den, precis som de flesta böcker, sannolikt tjänar på att läsas mer sammanhängande.

Efter att ha läst Den sista cigaretten, Postcard killers och Kunzelmann & Kunzelmann inom en kort period är jag nu väldigt sugen på att läsa någonting som är helt fritt från konstverk och diskussioner om vad som är konst eller inte. Däremot skulle jag gärna läsa om Den vidunderliga kärlekens historia, men det får nog vänta till semester och lata dagar på gården.

Tack till Månpocket för recex!

4 kommentarer

Filed under Lästa böcker

4 responses to “Kunzelmann & Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren

  1. Kanske är det dags för 1984? Eller Blonde om du inte hade läst den?🙂

    • Bokbiten

      Jag har varken läst Blonde eller 1984 men nu är det tid att ta tag i månadens bokcirkelbok ju! Förra månaden hann jag inte läsa klart (disponerade lästiden helt fel) och jag kan ju inte komma med oläst bok två månader i rad, eller hur?

  2. bokstavlarna

    Jag förstår att du blivit trött på att läsa om konst i alla böcker, men jag gillade verkligen de inslagen i Kunzelmann & Kunzelmann.
    Jag är inte särskilt konstintresserad, men tycker att Vallgren var väldigt skicklig på att skriva om konst, olika tekniker och konstnärer utan att det någonsin blev tråkigt eller för tekniskt. Hans kunskap i ämnet känns väldigt genuin.

    Jag håller också med om att den här boken förmodligen gör sig bäst när den får sträckläsas, men iiofs tror jag att det gäller de flesta böcker…🙂

    • Bokbiten

      Ja, det håller jag med om! Han skriver väldigt bra i allmänhet och inte ens konstdiskussionerna är ointressanta. Det är ju inte hans fel att jag har läst mig mätt på konstböcker för tillfället heller.🙂

      Sant, nästan alla böcker blir bättre av sträckläsning (åh, ljuva sträckläsning! Måtte det bli sommar och semester snart.) men det blir extra tydligt med en så tjock och kompakt bok.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s