Vyssan lull av Carin Gerhardsen

En filippinsk kvinna och hennes två barn hittas mördade i sin bostad och av allt att döma har de fått halsarna avskurna. Barnens svenske far lever ett ensamt liv i en annan del av staden och verkar helt oberörd när han får dödsbudet. Bristen på reaktion och det faktum att han har ett tveksamt alibi för mordnatten gör honom självklart till en misstänkt gärningsman och han blir därför granskad under lupp av Conny Sjöberg och hans kollegor vid Hammarbypolisen. Man börjar dessutom fråga sig hur en till synes arbetslös ensamstående kvinna har råd att bo i en bostadsrätt i Stockholms innerstad. Vad finns i hennes förflutna? Vem hjälper henne med pengar? Parallellt med utredningen får vi även följa en historia om ett par som är barnvakt åt sina grannpojkar, självklart delvis i form av långa deckartypiska kursiveringar (vad är det med deckarförfattare och kursiveringsknappen? Släpp den genast!).

I Carin Gerhardsens tredje deckare (efter Pepparkakshuset och Mamma, pappa, barn) är det Conny Sjöberg och tjurige Einar Eriksson som får ta störst plats när deras historier skickligt vävs ihop med det aktuella fallet. Petra Westman, Jens Sandén, Jamal Hamad, Jenny Sandén och de andra kollegorna får den här gången stå tillbaka lite men deras liv finns med och man får här och där följa spår som tog mer plats i de första två böckerna.

Det här är en riktigt bra och spännande deckare och jag tycker att Gerhardsen blir bättre för varje bok. Jag väntar redan på fortsättningen och är avundsjuk på er som ännu inte har huggit in på Hammarbyserien. Gör det, för ni har många bra lästimmar framför er!

Tack till Ordfront för recex!

Annons