Splitter av Charles Benoit

Tänk vad mycket bra grejer i livet man kan gå miste om på grund av förutfattade meningar. Innan jag tog steget in i bokbloggosfären läste jag aldrig ungdoms/Young adult-böcker. Kom igen; mobbing, första mensen och Hubbabubbakyssar? Nej, inte min kopp te. Ok, jag hade fel. Det finns så klart guldklimpar att hämta även här.

Femtonårige Kyle går så klart i skolan som alla andra, men han gör det verkligen inte för att han vill det. Det gör han klart för allt och alla och han deltar inte nämnvärt i skolarbetet. Hans mamma skäller bara och undrar varför han aldrig tar hem några böcker, hans pappa berättar gärna för honom hur värdelös han är som inte ens skaffar sig ett jobb, rätt att det sitter EXTRAPERSONAL SÖKES-lappar i flera av butikerna i gallerian Kyle och hans kompisar brukar hänga i. Största anlendningen till att Kyle hänger där är ju så klart att Ashley jobbar i Ear Candy-ståndet, men det kan man ju inte berätta. 

Excentriske Zack har på okänd grund blivit relegerad från sin sin fina privatskola och kommer som en frisk fläkt till den betydligt mindre ansedda Midlands. Kyle kan inte se någon anleding till att han borde hänga med Kyle men precis som så mycket annat i livet dras han med utan att själv välja. Han hade ju inte planerat att vara den buttre killen i svart hoodieuniform heller, eller killen som tänker så mycket på att Ashley pratar med honom att han glömmer lyssna på vad hon faktiskt säger. Det stora ärret han har på handens översida var ju inte heller meningen att han skulle bära, men ibland blir det helt enkelt  inte som man har tänkt sig och ilskan och frustrationen måste ju ut på något sätt.

Inte nog med att boken är väldigt snygg och snabbläst; den är bra också! Jag älskar att den är skriven i duform och att jag slipper inledande presentationer av karaktärerna. En efter en dyker de upp i handlingen och snyggt insprängt i berättelsen kommer små pusselbitar en i taget. Temat i boken är hur val man gör får konsekvenser och det blir tydligt utan att man som läsare blir skriven på näsan. Jag skulle gärna sätta Splitter i handen på en högstadietonåring men en drös år åldre känner jag mig ändå inte som överårig läsare.

Eli läser och skriver gillade också boken men funderar på varför man har valt titeln Splitter. Jag håller med om att jag nog hade gillat en direktöversättning av originaltitelnännu bättre: Du.

Recensionsex från X Publishing.

2 kommentarer

Filed under Lästa böcker

2 responses to “Splitter av Charles Benoit

  1. Pingback: Splitter | Fiktiviteter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s