Mina fräknar av Sofia Hallberg

Karin fyller snart 40 och livet har hittills inte blivit som hon hade tänkt sig det. Hon är visserligen fortfarande tillsammans med snyggingen Mats som hon träffade när de båda läste samma utbilning på Uppsala universitet, men att jobba med den ena korta och oengagerade Manpoweruppdraget efter det andra var inte den karriär hon såg framför sig. Mats däremot, han som inte var en hälften så ambitiös student som hon har ändå lyckats få ett jobb på UD och reser runt i världen. På hemmaplan sitter Karin och räknar Mats resdagar, betraktar livet utanför fönstret och letar efter dolda budskap i fräknarna som täcker hela hennes kropp. Tre våningar högre upp i huset med de vackra trapporna finns Sabine som till synes är lika ensam som Karin.

Relationsromanen Mina fräknar är Sofia Hallbergs debutbok. Jag började läsa den och kunde sen bara inte sluta. Berättelsen är udda och varken Karin, Sabine eller Mats är helt igenom sympatiska, men berättelsen är fin och lågmäld men har samtidigt ett väldigt driv. Språket är visserligen ganska svalt, men mycket välformulerat och väldigt fint och jag tippar på en lysande framtid för författaren om hon fortsätter i samma stil.

Det finns egentligen en hel del mer att säga om boken, men jag vill inte spoila för er som ännu inte har läst den. Däremot ser jag fram emot att vara med på Breakfast book clubs träff på bokmässefredagen då Mina fräknar ska diskuteras.